Viktiga begrepp i Kvalitetsregistret för rör i trumhinnan

Långvarig (kronisk) sekretorisk mediaotit (SOM)

SOM är ett inflammatoriskt tillstånd med vätska innanför en intakt trumhinna utan smärtor eller andra akuta symtom. Det dominerande symtomet är hörselnedsättning. För att diagnosen långvarig eller kronisk SOM ska vara uppfylld ska vätska i mellanörat ha funnits under minst tre månader.

Akut och recidiverande akut mediaotit (AOM och rAOM)

Akut mediaotit är en varig (purulent) inflammation i mellanörat som har börjat plötsligt, är kortvarig och kan fastställas kliniskt. Varig flytning i hörselgången eller buktande trumhinna alternativt en form- och färgförändrad trumhinna med upphävd eller nedsatt rörlighet räknas som säkra AOM-tecken. För att diagnosen rAOM ska vara uppfylld krävs minst tre episoder av akut öroninflammation under en sexmånadersperiod eller minst fyra under en tolvmånadersperiod.

Rör i trumhinnan

Barn med långdragen SOM (se ovan) eller med rAOM (se ovan) kan få plaströr insatta i trumhinnan. Ingreppet går snabbt och sker i narkos med maskventilation. Rören finns i olika modeller. Plastmaterialet och rörets längd kan skilja sig åt. Plaströren förbättrar ventilationen av mellanörat (trumhålan). SOM brukar läka ut när barnet fått rör inopererade, vilket leder till förbättrad hörsel. Vid rAOM är effekten inte helt klarlagd, men enligt kliniska erfarenheter verkar öroninflammationerna bli lindrigare med mindre smärta och allmänpåverkan hos barnet. Eventuellt minskar också antalet akuta öroninflammationer något.

Indikationer för rörbehandling vid SOM

Barn med dubbelsidig SOM som pågått under minst tre månader, som har en verifierad hörselnedsättning som är sämre än 25 dB (TMV4) och där hörselnedsättningen påverkar sociala funktioner. Barn med dubbelsidig SOM som pågått under minst sex månader, som därutöver har en verifierad hörselnedsättning som är sämre än 25 dB (TMV4) eller där hörselnedsättningen påverkar sociala funktioner.

TMV4

TMV4 är tonmedelvärde för fyra frekvenser; 500, 1000, 2000 och 4000 Hz.

Indikationer för rörbehandling vid rAOM

Rörbehandling kan övervägas för barn som efter att ha remitterats till ÖNH-mottagningen efter minst tre säkerställda AOM-episoder under sex månader får ytterligare en säkerställd AOM-episod inom en till två månaders observation.

Adenoidektomi eller abrasio

Adenoidektomi eller abrasio är ett kirurgiskt ingrepp när adenoiden (polypen bakom näsan, körteln bakom näsan) opereras bort. Ingreppet görs i intubationsnarkos.

Indikationer för adenoidektomi

Vid SOM föreligger indikation för adenoidektomi när plaströr inopereras andra gången på barn över tre år. Detta gäller oavsett adenoidens storlek.

Observationsaudiometri

Observationsaudiometri är en hörselmätning som går att utföra från knappt ett års ålder. Ljudstimulering ges via högtalare på höger alternativt vänster sida (så kallat fritt fält). Frekvensmodulerat ljud, warble-toner eller musik används. Det är audionomen (testaren) som avgör om barnet reagerat på ljudstimuleringen, härav namnet observationsaudiometri. En för barnet intressant bild presenteras samtidigt med ljudet på en bildskärm intill högtalaren, vilket kan förstärka barnets reaktion. Vid frifältsmätning går det inte att avgöra säkert vilket öra barnet har uppfattat ljudet med. Det blir i princip örat med bäst hörsel som testas. Lite äldre barn kan acceptera instickstelefon, det vill säga en liten plastslang med skumgummi i änden som sticks in i hörselgången. Detta ger bättre sidoinformation.

Tympanometri

Tympanometri är en mätning som ger information om undertryck i mellanörat, vätska i mellanörat och om ett eventuellt plaströr står öppet. Mätningen är ett komplement till hörseltester och är relativt lätt att utföra även på små barn.

Lekaudiometri

Lekaudiometri går ut på att låta barnet självt markera om det uppfattat något ljud, exempelvis genom att lägga en kula i en hink eller lägga ut en pusselbit. Detta fungerar vanligen från cirka två års ålder. Oftast kan hörlurar accepteras och därmed får man säkrare sidoinformation. Görs testet i frifält (se observationsaudiometri) måste detta anges.

Tonaudiometri

Vid tonaudiometri presenteras tonljudet i hörlurar och barnet trycker på en knapp när det hör. Sinustoner kan användas och testningen kan göras över ett vidare frekvensområde. Tonaudiometri kan prövas på barn från cirka fyra års ålder, men kan även fungera på yngre barn i vissa fall.

Enkät för föräldrar till barn som röropereras

Föräldrar till barn som röropereras besvarar en enkät före respektive tre månader efter operationen. Sju frågor ingår.

• Hur skulle du vilja beskriva ditt barns hörsel?
• Har ditt barn haft svårigheter med hörseln i större sällskap?
• Har ditt barn uttalat början eller slutet av ord på fel sätt?
• Har ditt barn låtit nästäppt?
• Har ditt barn snarkat eller andats ansträngt om natten?
• Hur mycket tycker du att öronsjukdomen påverkar hur barnet mår?
• Hur mycket tycker du att öronsjukdomen påverkar hur barnet beter sig?

Svaren översätts till numeriska värden för att man ska kunna räkna ut en totalpoäng baserad på samtliga sju frågor. Denna totalpoäng korrelerar väl med medicinska utfallsmått som hörsel och antal öroninflammationer.